Det skulle inte förvåna mig om denna nomineras till Augustpriset, för att den kan berätta en historia med bara några få ord.
Jag är lite kluven till boken. En del av mig tycker att det är fantastiskt att bara använda ett ord per uppslag och ändå få till den här historien. Och en del av mig gör motstånd. Jag har på något sätt svårt med det. Jag vill ha en berättelse med fler ord. Komma ifrån pekbokskänslan, även om jag vet att den vuxne och barnet får chans att fylla ut och prata om mellanrummet mellan bilderna och texten. Och när jag tänker det så svänger det tillbaka till att jag tycker om boken i alla fall. Rätt mycket.
Betyg: 4 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar