Barns läsning av genrer och vuxnas tyckande

Igår var jag med i en liten diskussion på Twitter om läsning. Det handlade om barns läsning av faktaböcker och det var någon som råkat ut för att någon vuxen hade tyckt att det inte var okej att barnet bara läste faktaböcker.

Sådana åsikter ställer jag mig väldigt frågande inför. Vilka är vi att värdesätta böcker olika? Är inte det viktigaste att man läser? Vad vet vi om vad denna läsning skapar inne i barnet? Vad vet vi om vad som är värdefullt för just detta barn?

Jag läste själv en period bara det som kallas kiosklitteratur, dvs harlequin-böcker. Det var nog sjätte klass. Jag vet att många ser ner på den litteraturen. Innebär det att min läsning då var mindre värd?

Jag sticker ut hakan och säger nej. Den läsningen gav mig något, alltså var den värdefull för mig. Nu blev det så att jag efter ett år gick vidare till annan litteratur. Jag hittade nämligen skräckgenren med Stephen King och Dean R Koontz och slukade den typen av böcker. Det finns de som förfasas över att man läser den typen av böcker också. Jag har genomgått perioder av de flesta genrer. Även klassiker. Idag läser jag ALLA typer av böcker. Det är inte säkert att jag hade gjort det om jag inte hade fått upptäcka böcker i min egen takt. Och om jag hade fastnat i en genre hela mitt liv och inte velat lämna den, vad hade det varit för hemskt med det? Bara jag hade fortsatt läsa!

Om vi stoppar ett barn för att den läser en viss litteratur och tvingar den att läsa något som den inte vill. Tänk om vi stoppar de processer som pågår i barnet. Tänk om det som barnet läser just nu betyder något bra för barnet i slutändan. Tänk om det barnet läser just nu är en del av en process som barnet behöver genomgå för att bli den läsare barnet ska bli. Tänk om det barnet läser nu är en läsning som barnet behöver för att må bra. Tänk om det är en läsning som barnet behöver för att bli en fin samhällsmedborgare. Och vi stoppar det! På grund av våra förutfattade meningar om vilken litteratur som är bäst för barnet. Tänk om vi skapar en motvilja för läsning! Så länge som vi inte kan sia om framtiden så tycker jag inte att vi ska uttala oss om vad barn BÖR läsa.

Däremot kan vi ge lästips. Bokprat kan locka ett barn (eller vuxen) att läsa en bok som han/hon inte tänkt läsa, men då är det ett fritt val från den personens sida. Däremot om barnet inte vill läsa så tycker jag att det är det upp till barnet!!!