onsdag 17 mars 2010

Irländska författare

Just idag är det St Patricks day, Irlands nationaldag, och det firas runt omkring i världen (fast mest på Irland, i Storbritannien och USA). Så för att hjälpa till att uppmärksamma Irlands nationaldag så delar jag med mig några av de Irländska författare (och böcker av dessa författare) som jag tyckt om.

Maeve Binchy: Läste jag förr. Minns att jag tyckte om I Blodbokens skugga. Huset på Tara Road är en annan bok som jag läste och tyckte om

Tana French: Till skogs, en spännande bok skriven av en skicklig författare

Marian Keyes: Hon har skrivit många böcker är lättsamma och som man bara slukar: T ex Å andra sidan och Är det någon där?

Bram Stoker: Hans bok Dracula läste jag under de tidigare tonåren. Jag älskade den! Men måste medge att det var lite svårare att somna ett tag på kvällen.

Jonathan Swift: Gullivers resor läste vi på gymnasiet och jag minns att jag tyckte om den. Jag minns också hur vi diksuterade den och att det var första gången som jag diskuterat en bok på det sättet.

Oscar Wilde: Spöket på Canterville läste jag som barn och älskade. Jag har tänkt att jag borde läsa om den någon gång eller åtminstone läsa någon av hans andra böcker.

William Butler Yeats:  Han har skrivit många dikter som jag tycker om. Men eftersom det är St. Patricks day så får hans dikt To Irleland in the coming times avsluta detta inlägg.


TO IRELAND IN THE COMING TIMES

by: William Butler Yeats (1865-1939)



NOW, that I would accounted be

True brother of a company

That sang, to sweeten Ireland's wrong,

Ballad and story, rann and song;

Nor be I any less of them,

Because the red-rose-bordered hem

Of her, whose history began

Before God made the angelic clan,

Trails all about the written page.

When Time began to rant and rage

The measure of her flying feet

Made Ireland's heart begin to beat;

And Time bade all his candles flare

To light a measure here and there;

And may the thoughts of Ireland brood

Upon a measured quietude.



Nor may I less be counted one

With Davis, Mangan, Ferguson,

Because, to him who ponders well,

My rhymes more than their rhyming tell

Of things discovered in the deep,

Where only body's laid asleep.

For the elemental creatures go

About my table to and fro,

That hurry from unmeasured mind

To rant and rage in flood and wind;

Yet he who treads in measured ways

May surely barter gaze for gaze.

Man ever journeys on with them

After the red-rose-bordered hem.

Ah, faeries, dancing under the moon,

A Druid land, a Druid tune!



While still I may, I write for you

The love I lived, the dream I knew.

From our birthday, until we die,

Is but the winking of an eye;

And we, our singing and our love,

What measurer Time has lit above,

And all benighted things that go

About my table to and fro,

Are passing on to where may be,

In truth's consuming ecstasy,

No place for love and dream at all;

For God goes by with white footfall.

I cast my heart into my rhymes,

That you, in the dim coming times,

May know how my heart went with them

After the red-rose-bordered hem.

1 kommentar:

Fia sa...

*tummen up* Oh, Ireland, my Ireland!!