Jag tyckte den här boken var riktigt bra och att Marian Keyes lyckades bra med att skriva om sorg. Visst tänkte jag både en och två gånger på hur det skulle vara att själv förlora min man. Hur obeskrivligt hemskt det måste vara. Jag tycker att man lyckats som författare när läsaren verkligen kan leva sig in i boken och känna känslor som man inte har.
Mitt i det allvarliga fanns även humorn. Det är viktigt att få skratta mitt i allt tragiskt. Det gäller både i bokens värld som i den verkliga. Skrattade högt både en och två gånger medan jag läste!
Det enda som drog ner betyget var hennes systers äventyr som privatdeckare. De tyckte jag var trkiga och skummade rask igenom dessa.
Betyg: -4 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar