tisdag 3 februari 2009
Sorgliv av Kerstin Hägg
Det här är dikter som skrivits efter att Kerstin Häggs man plötsligt dog. Det är dikter där man verkligen kan känna sorgen. Man kan ju inte förstå en annan människas sorg, men man kan ana den. Jag har funderat om det här är en bok som man kan ge till någon som förlorat sin man eller fru eller barn, men jag vet inte. Jag vet inte om man, när man förlorat någon så närstående, kan finna någon slags tröst i att läsa boken. Blir det för smärtsamt eller ger det en gnutta bra känsla mitt i all sorg... en känsla av att "Det finns någon som vet hur jag har det". Detta är i alla fall om något är en bok som berör. Dikter som berör och får en att tänka långt efter att man slagit igen boken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
att säga att det är lustigt är väl fel. Men ändå. Kerstin va min faster
Skicka en kommentar