Öken av J.M.G. Le Clézio

Wow! Denna bok... jag bara föll för språket! Det var länge sedan jag läste en bok där jag älskade beskrivningarna så. Jag riktigt kände sanden knastra mellan tänderna och vinden som blåste sand i ögonen på mig. Jag läste boken en liten bit i taget och bara njöt. Jag tyckte dock bättre om den första delen, ökendelen, än den andra som utspelade sig i Marseille. Den första delen älskade jag och den andra delen drog ner betyget. Jag pendlar lite mellan att ge den en stark fyra och en svag femma. Eftersom jag älskade första delen av boken och det är den som jag tänker på när jag tänker på boken, så får det bli en svag femma. Bara för att den tog mig med storm!

 "Det fanns ingenting annat på jorden, ingenting, inte en människa. De var födda av öknen, ingen annan väg kunde föra dem. De sa ingenting. De ville ingenting. Vinden drog fram över dem, rakt igenom dem, precis som om det inte fanns någon människa på dynerna. De hade vandrat utan uppehåll sedan den första gryningen och törsten och tomheten omslöt dem som en trång gång. Torkan hade gjort deras läppar och tungor hårda. Hungern gnagde. De hade inte kunnat tala. De hade redan länge varit stumma som öknen, fulla av ljus när solen brinner på den nakna himlens mitt och kalla som is under nattens fixstjärnor."

Lite kuriosa: Det här var en av de böcker som vi läste i bokcirkeln denna gång.

Betyg: -5 av 5
-~-~-~-~-~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Öken
Författare: J.M.G. Le Clézio
Antal sidor: 401
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-302175-1