 |
1970-talet står i centrum, men med nedslag i 1940- och 1950-tal. Jag känner igen stämningar och detaljer från min egen barndom på 70-talet och det gör berättelsen ännu mer levande för mig. Tiden känns trovärdig och välskildrad.
Det här är inte en klassisk deckare, även om det finns ett mysterium. För mig handlar det mycket mer om människorna – vad de bär på, hur de påverkar varandra och hur det förflutna hela tiden gör sig påmint.
Det finns något lågmält över berättelsen som jag fastnar för. Den är inte snabb eller actiondriven, utan låter istället relationerna och känslorna ta sin tid. Allt känns genomtänkt och hänger ihop på ett sätt jag verkligen uppskattar.
En bok som fungerar både som relationsroman och deckare, men där det är det mänskliga som stannar kvar mest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar