det är självbiografiskt eller inte? Hur vågar man som författare använda tydligt självbiografiskt inslag? Hur mycket funderar vi som läsare över om det är självbiografiskt eller inte? Vad är det som gör att vi börjar fundera?En del böcker verkar innehålla mer självbiografiska inslag än andra. Det klart att författare plockar material och erfarenheter från sitt eget liv. Man använder sina egna erfarenheter och sedan sin förmåga att fantisera och att tänka sig in i hur det kan vara. Jag tror inte att allt i böcker måste vara självupplevt. Man kan skriva en helt otroligt fantastiskt bok om ett något som inte är självupplevt. Men till det så använder man sin egen erfarenhet av sorg, glädje, skräck och förväntan. Man har ju gått igenom mycket under den tid man levt, även om man inte varit med om just det man skriver om. Så kan man ju naturligtvis använda andras erfarenheter också.
Jag tycker att det är fantastiskt modigt att skriva så pass självutlämnande att man kan ana att i alla fall vissa delar är självbiografiska i en bok. Jag undrar hur man vågar dela med sig av sig själv så? Och om det inte är en smula självbiografiskt - varför väljer man i så fall att skriva så att det kan uppfattas så?
När en bok är skriven i jag-form och påminner om författarens liv så tycker jag att man direkt funderar över halten av sanning i berättelsen. Eller när det är ett väldigt bra skildrat livsöde. Inte för att jag tycker att det påverkar hur bra (eller dålig) jag tycker boken är utan bara för att jag blir så nyfiken. Jag blir nyfiken på författaren bakom boken.
Vad är era tankar? Brukar ni fundera kring om en bok är självbiografisk eller inte? Vad är det som gör att ni funderar?
1 kommentar:
Det finns böcker som får mig att fundera på om inte delar av dem är självupplevda. Anledningen till mina tankar är att det finns en glöd och inlevelse och kunskap bakom orden som känns så trovärdiga. Många gånger tror jag att författare plockar delar från sådant de själva har varit med om och bara ändrar lite så det passar sammanhanget i deras bok, men det är ju såklart bara vissa sekvenser i så fall.
Så finns det ju biografier som känns lite "over the top" och känns osanna istället. Där är det ju också minnesbilder som kan spela ett spratt. Detsamma gäller om 2 olika personer skriver om samma upplevelse så blir det två helt olika berättelser eftersom våra upplevelser är subjektiva och beror på vår personlighet, våra tidigare upplevelser och vår förförståelse av situationen.
Kram
/Ango
Skicka en kommentar