En fantastisk bok! Det borde vara obligatoriskt att läsa den i skolan. Jag tror
att barnen skulle få en helt annan bild av verkligheten. Men det är inte bara en barn- och ungdomsbok. Den är definitivt bra även för vuxna.
När man läser Parvanas vandring känner man sig verkligen tacksam över att man är född i rätt land. Man får perspektiv på saker och ting. Jag har aldrig behövt utstå något som ens är i skuggan av det som Parvana varit tvungen att vara med om. Mitt hjärta värker när jag läser boken och jag blir så arg på alla dessa män som krigar (jodå, jag vet att det finns kvinnor med som krigar). Även om detta är en skönlitterär bok, så kan jag ju förstå att det finns de barn som har varit med om liknande händelser.
Boken handlar alltså om flickan Parvana. Hennes pappa dör medan de är på vandring i ett krigshärjat Afghanistan för att leta efter Parvanas mamma och syskon. Parvana vandrar vidare på egen hand. Hon tar bland annat hand om ett spädbarn som hon hittar i en by. Det är en engagerande och gripande historia.
Betyg 5 av 5
karaktärerna en del och ibland är det bara för mycket och för klyschigt. Redan i förra boken tyckte jag att det var jobbigt att båda kvinnorna blev gravida samtidigt. Det kändes som en lösning som ett barn skulle skriva. Den känslan har jag även i denna bok, fast ännu mer. Däremot så gillar jag slutet. Att det inte slutar som alla andra skulle lösa det på.
att barnen skulle få en helt annan bild av verkligheten. Men det är inte bara en barn- och ungdomsbok. Den är definitivt bra även för vuxna.
dessutom om att kriminalkommisarie John Cardinal inte är som andra kriminalkommisarier. John Cardinals hustru Catherine, som i många år har lidit av manodepression, hittas på marken nedanför ett höghus och man hittar ett självmordsbrev. John blir övertygad om att det inte alls är ett självmord. Johns kollega Delorme har samtidigt hand om ett pedofilfall. Det är en hemsk berättelse, men oj vad den är bra!!!
Hästen och hans pojke läste jag när jag gick på lågstadiet och nu var det dags igen. Jag hade inte förväntat mig att jag skulle tycka om den så mycket som jag faktiskt gjorde. Vad än vissa personer säger så var C.S. Lewis ett geni. Han gjorde en fantastisk serie böcker, som tål att läsas om och om igen! Jag älskar den där magiska världen, som jag önskade som barn att jag skulle hitta!!!
vännerna, som var så olika. Jag tyckte om språket också. Men så plötsligt blev den tråkig och sedan kom syskonincest och så kronan på verket sex styvdotter med styvpappa. Vad skulle allt det vara bra för? Jag kan inte rekomendera den alls... tyvärr!
