hos mig än böcker som jag läst som vuxen. Eller är det bara att man hade bättre minne som barn? De böcker som jag minns att jag tyckte om som barn har ett rosa skimmer över sig. Det är det mer sällan att vuxenböcker har. Det är fler barnböcker som jag bara måste ha kvar i min bokhylla än vuxenböcker. Är det ett bevis att de böckerna var en större läsupplevelse för mig? Eller är det bara det faktum att barndomens saker är så nostaligiska att man gärna bevarar dem för att på något sätt återuppleva barndomen eller kanske mer bestämt vissa känslor från barndomen. Några böcker som gör mig alldeles varm i hjärtat bara av att se dem är Kalle och chokladfabriken, Narnia-serien, Mio min mio, Det blåser på månen samt Alfons Åberg-böckerna.Vad tycker ni? Vad tror ni? Vilka böcker från barndomen är speciella för er?









