Jag har blivit tegelstenstaggad. Tydligen ska man berätta om de fem tjockaste böckerna man har i sin bokhylla som man har läst och två stycken som man inte har läst.
De jag har läst är följande:
Hemligheternas rike avKristin Cashore (619 sidor)
Luftslottet som sprängdes av Stieg Larsson (704 sidor)
Halvblod av Sofie Trinh Johansson (659 sidor)
Pestens tid av Stephen King (737 sidor)
Aska och ära av Elizabeth George (611 sidor)
De som jag inte har läst är:
Som ett eko av Diana Gabaldon (1049 sidor)
Rödhake av Jo Nesbo (431 sidor)
En del böcker vet man från start att man kommer att gilla. Så var det med den här för mig. Jag hade inte läst många sidor när jag bara visste att den här boken kommer jag att gilla att läsa. Den här boken kommer att ge mig sköna lästimmar. Det är en viss stämning som boken ger.
Det jag slogs av när jag läste boken är att bilderna verkligen inspirerar till att göra saker av pinnar. Det är jättehärliga foton och min 8-åring tycker den är jättekul. Det är inte allt som on kan göra själv. Till en del saker behövs en vuxen och andra saker riktar sig till äldre barn. Men det är roligt med en bok som inspirerar till att man använder naturen som leksaker. Det önskar jag att det fanns fler böcker som gör!
Tisdagskvinnorna är en sådan där mysig bok att läsa. Ni vet en sådan som man gärna kryper ihop med en regnig dag och bara njutläser. Den är varm och både rolig och allvarlig.
