Jag var på en somrig författarkväll hos Forma Books. Vi fick träffa både författaren Manne Fagerlind Olle Lönnaus som berättade om sina böcker. Vi blev bjudna på både vin, jordgubbar, vattenmelon och plockmat.
Manne Fagerlind berättade att hans mormor hade en demenssjukdom. Han retade på hur det pratades om dementa i media. Han tyckte även att det var betecknande för hur de behandlas i hemtjänst, när han jobbade med dem. Han tänkte att litteratur går under skinnet på en person. Så det är inspirationen till Berg har inga rötter.
Olle Lönnaus blev inspirerad till sin bok En enda sanning dels av sin morfar som han aldrig träffat. Hans morfar hade två familjer, som såg honom helt olika. Den ena familjen såg honom som en suput. Den andra familjen som en fantastisk person. Två helt olika bilder av en och samma person. Den andra impulsen till boken var Taimour Abdulwahab, självmordsbombaren. Olle Lönnaus tyckte det var intressant med att försöka förstå vad en extremist tänker på. Hur den personen kan vara så uppfylld av sin enda sanning. Att den personen kan begå vilka handlingar som helst på grund av sin enda sanning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar